Friday, May 1, 2009

COMO ESCREVÍAMOS …QUANDO A NOSSA MUSA APRENDEU A ESCREVER?

WRITING CAPEVERDEAN: From etimological (or, and pseudo-etimological) to phonological and between systems?




- 1. ETIMOLOGICAL; AND
2. PHONOLOGICAL:
3. BETWEEN 1& 2 FOR: a) NOT-INTEGRATED BORROWINGS
b) HALF-INTEGRATED BORROWINGS

- 1. ETIMOLOGICAL:
. área, humanidade

2. PHONOLOGICAL:
. entretónte, ixná, muzka, bestí, amedjer

3.1. ETIMOLOGICAL
a) FOR NOT-INTEGRATED BORROWINGS (adopted words from other languages),
. stand-by (adopted from english), sexe(adopted from french), república socialista, intendente provincial, técnica conceptiva (adopted from portuguese),

3.2. PHONOLOGICAL:
b) FOR HALF-INTEGRATED BORROWINGS
-
Conclusion:
This is a complex system, I mean the one used by Jurgina Sand in an article edited in capeverdean newspaper ASEMANA, nº 890 (30.4.2009). For a beginner, it is more difficult. Later on, this complex of systems used in writing capeverdean could present some valuable advantages. But for a beginner, what a headache!
(TO CONTINUE)

Tuesday, July 29, 2008

A test in Capeverdean Kreol

I. Kes afirmason li e aserka di língua 1 na Kabu Verdi/e. Ta markadu kes verdader(u) y justfikadu/òde kes otu/e:
1. ƒ Kriol e un língua fiksadu/òde, ma el ka ten regra
2. ƒ Ael e un língua fleksivu/e (sima Portuges o Latin) na se sistema verbal
3. ƒ Sekuensa di/e 2 o + konsuante/i, no ta observa ki/ma ael e + frekuente na múzika ki/e na fala normal
4. ƒ Sekuensa di/e 2 o + konsuante/i, no ta observa ki/ma ael e + frekuente na fala normal “S” y “B”
5. ƒ Markador verbal ‘ta’ senpre/i un ki ta indika un aspetu perfetivu
6. ƒ Negason e senpre/i markadu ku partíkula ka
7. ƒ ‘Alupec’ e un proposta definitivu.


Resposta pa maria.lima@ise.cv. Kada resposta ten nota, ki ta ser komunikadu dentru/e di un semana.

Monday, November 12, 2007

Tininha y Essa, Mnis de Póvua

Friday, November 9, 2007
Tininha y Essa, Mnis de Póvua
Tininha y Essa(Eça) Mnis de Póvua
ken ke, xpos de primer vej, ta ale-l ses palavra ke ta rekria-ns un munde reprezentode de ponte de vixta de irunia, e senpe ke algun xponte, perpleksidad (sima ex ta dze na lingua kuidode), ke bo ta resebe kel ideia de Áfrika, ke Essa ta prezenta. Ael xkritor, situode na sentre dun inpérie ke tive se grandeza per via de kel baze grande lorg, ta xberdia, ke era ses rikeza – or, xkrove, xpo de malageta, y antxe prope de urzel, bode de noj ilha.
Asin, n’Os Maias, no ten kel prete magnifke ke ta faze parte de sena, kel donde ti ta ba parse, sima nun aparison (sic) artixta prinsipal, Madame Gomej, ke ta dexkubri na fin ma se nome e Maria da Maia. Ael, prete, y ael, deuza lora, ej doj, dissimiles, diferente na kor y so talvej na kondison susial – li tem ke ser xplikode esse duvda: e ke nakel tenpe, un negre o un amdjer ka tinha direite de vota. Diferente ma igual na ses lode izotke, y pur isu ta trebla ken ta oia-s, ael magnifke ael dexlunbrante, na kel paj de Purtugal ke Eça ta oia.
Y tude akil ke Essa tava oiaPosted by LanceVistodaJanela at 5:01 AM 0 comments