I. Kes afirmason li e aserka di língua 1 na Kabu Verdi/e. Ta markadu kes verdader(u) y justfikadu/òde kes otu/e:
1. Kriol e un língua fiksadu/òde, ma el ka ten regra
2. Ael e un língua fleksivu/e (sima Portuges o Latin) na se sistema verbal
3. Sekuensa di/e 2 o + konsuante/i, no ta observa ki/ma ael e + frekuente na múzika ki/e na fala normal
4. Sekuensa di/e 2 o + konsuante/i, no ta observa ki/ma ael e + frekuente na fala normal “S” y “B”
5. Markador verbal ‘ta’ senpre/i un ki ta indika un aspetu perfetivu
6. Negason e senpre/i markadu ku partíkula ka
7. ‘Alupec’ e un proposta definitivu.
Resposta pa maria.lima@ise.cv. Kada resposta ten nota, ki ta ser komunikadu dentru/e di un semana.
Tuesday, July 29, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comments:
Na dokumentu, DL 68/98, ki institusionaliza “Alupec”, ka ta tratadu keston di apóstrofu. No sabe ki na rializason fonétiku, tene son ki ta sofre regra de apagamentu.
Keston e: Es entidadi fonolójiku ki ka ta ten rializason fonétiku debe markadu?
Izenplus:
1. - O sinhor dotor! ('S') /- O senhor dotor! ('B') : - O snhor dotor ('B')
2. Na tribunal ez dze-m k bose tinha kabod di sei.
('B')
Post a Comment